Stolt tradition ett minne blott

En mer än hundraårig tradition, att ha en fungerande mötesplats där alla kan mötas och andas ut efter en jobbveckas hårda slit, håller nu på att slåss sönder och samman. En stolt folkrörelsetradition, Folkets Park i Motala, är ett minne blott.

Idén om att hålla den folkliga kulturens fana högt gjorde att folkparksrörelsen i Motala växte snabbt under slutet av 1800-talet och under hela 1900-talet. Allt sedan den det festades i den så kallade Englandshagen, bara ett stenkast från Motala Verkstad, som var en av landets första mekaniska industrier, fram till inledningen av 2000-talet, var de båda Folkparkerna i Motala vida berömda och välbesökta

Idag blåser nya vindar. Den Folkpark som invigdes så sent som1976 står inför en total utradering. Motala kommun som står som ägare av området och byggnaderna vill etablera ett bad- och lekland på området tillsammans med en stor aktör inom nöjesbranschen från Danmark.

Motala kommun har under de senaste 50 åren köpt två folkparker i Motala. Den första parken som som låg i Duvedal och som tillkom i början av 1900-talet, 1903, och där också folkparksrörelsen, som börjat i Sverige, fick fäste i Motala. Den gamla Folkparken köptes 1968 av rörelsen då en skola beslutats byggas på Duvedalsområdet. Den klassiska parken med teaterlada, dansbanor för såväl gammal- som modern dans samt serveringar och kiosker försvann. De gamla attraktionerna, som chokladhjul, pokerhjul, pilkastning, pilskjutning, mot tavla, med gamla klassiska ”folkparksgevär försvann, liksom den gamla korv- godiskiosken.

Dessa attraktioner togs inte med till den nya parken vid Marieberg. De ansågs för omoderna att rymmas innanför de staket som satts upp kring parken. Staket som också fanns i Duvedal och som var populära, så kallade, ”plankningsplatser” för den yngre generationen. Att ”planka” in var det samma som att smita in utan att betala för en biljett i entrén. De vakter som gick innanför stängslet lurades bort genom att några låtsades ”planka” in, och därmed drog till sig vakternas ögon. Alltmedan kompisarna ostört kunde klättra över till den hägrande parken där musiken ljöd och där de kulörta lamporna vajade i sommarkvällen.

Den gamla parken var också en populär park för svärmande ungdomar. Ja man sa så på den tiden när unga tu sökte sig till en skyddad plats i den vackra parken med bersåer gjorda för att svärma i. Ordet kan direkt översättas till, att kurtisera. Där kunde de ostört få en kram, eller sin första kyss, alltmedan måne lyste och musiken ackompanjerade en spirande kärlek.

Folkparken har också i över hundra år varit just en plats där veckans fridagar gjorde det möjligt att träffa människor som man inte såg dagligdags. Detta gjorde, sägs det, att Sverige, och inte minst Motala, begåvades med blod och tankar från olika delar av landet. Kanske också med barn som föddes efter en kurtis och kom med ny syn på världen och inte minst lilla Motala.

Under folkparkens vingar låg också det stora friluftsbadet som var välbesökt under sommarmånaderna. En plast där också många stora simmare fostrats och som gett Motala både medaljer i OS och VM.

Mariebergsparken, som jämnas med parken, fick utmärkelsen Sveriges populäraste Folkpark 1984, och var en av de ledande platserna för det dansande Sverige i många år. De stora dansbanden lockade dåvarande folkparkschefen Inge Andersson till Marieberg, med löfte om stor publik och en underbar park.

Den stora utomhusscenen fick dock inte samma genomslag som parken i övrigt. När Mariebergsparken fungerat några år byggdes ett villaområde strax sydväst om parken. I detta område ansåg en villaägare att dansandet och utomhusscenens aktiviter störde. Efter många turer vek sig kommunen och förbjöd större evenemang på den magnifika scenen. Jerry Williams hann dock slå publikrekord i parken 1989 då över 7000 i publiken njöt en oförglömlig kväll.

2014 köpte Motala kommun en Folkpark för andra gången och en kulturens- och folkrörelseplats dör. Tilläggas kan att Motalas grannkommuner alla har rustat sina parker som ett minne av en svunnen tid som till vissa delar byggt Sverige.

Ulf Holmertz

Share