Tioårsjubileum utan utställare

Tellus bokfestival genomfördes i mindre skala

Norrköpingsillustratören Jonna Björnstjerna var med genom en förinspelad intervju.

LINKÖPING (LT)

Inga bokförsäljare, ett delvis digitalt scenprogram och en väsentligt mindre publik. Årets upplaga av bokmässan Tellus i Linköpings stadsbibliotek var inte riktigt som vanligt, men blev trots allt av.

I gången där det normalt står lokala författare och säljer sina alster var det tomt och framme vid scenen scannades besökarnas covidbevis. För ett scenprogram blev det, även om några av samtalen var inspelade i förväg. Så var fallet med Sofi Oksanen, Kjell Westö, Juha Itkonen och Jonna Björnstjerna. Lena Andersson, Göran Rosenberg, Martin Modéus och Jakob Carlander var dock på plats och bjöd publiken på livs levande samtal.
– När pandemin var ett faktum förra året ställde vi inte in, utan vi ställde om. Tellus blev digiTellus. Restriktionerna tillät inte sammankomster, så den mässa med dryga hundra utställare som under åren blivit en naturlig mötesplats för branschfolk och litteraturintresserade från när och fjärran lades i malpåse. Istället satsade vi på att under närmare sju timmar non-stop livestreama författar- och berättarsamtal från Linköpings stadsbiblioteks stora scen. Nu är det 2021 och pandemin behåller sitt grepp, berättar arrangörerna Johan Hagesund och Jan Holmbom.

Tidigt i årets planering bestämde de sig för att även detta år inte rigga för en mässa.
– När vi låg i startgroparna var läget fortfarande osäkert och det kändes inte helt tryggt. Böcker och litteratur är viktigt, men människors hälsa är viktigare. Så i år blir Tellus en bokfestival.

Tellus gästades för första gången av författaren och samhällsdebattören Lena Andersson. I hennes två senaste romaner, “Sveas son” och “Dottern”, undersöker hon det svenska folkhemmet. Hon utforskar de ideal det vilade på, de människor som levde i det och vad som blev dess fall, genom de tre personerna Svea, sonen Ragnar och barnbarnet Elsa som utgör tre generationer med olika syn på det svenska folkhemmet.
– Det är de här tidsprocesserna som jag försökt åskådliggöra i boken genom de här tre generationerna. Ragnar är folkhemsmannen, Svea är fattigsverige och Elsa är de postmoderna ungdomarna. Och det här är en bok som jag länge velat skriva. Redan 2012 bestämde jag mig, men då höll jag på att skriva “Egenmäktigt förfarande” och visste inte var det skulle ta vägen. Jag minns att jag sa: jag ska bara bli klar med de här kärleksromanerna och sen ska jag sätta igång att skriva om Sverige. Det jag visste var att jag ville skriva om tre generationer vanliga svenskar. Och det roliga med Ragnar Johansson är att han på nåt sätt blir väldigt ovanlig när han är så vanlig, för det är nästan det onormalaste man kan vara idag.

En stund senare var det Göran Rosenbergs tur att kliva upp på scenen och delta i ett författarsamtal med Jakob Carlander om sin senaste bok “Rabbi Marcus Ehrenpreis obesvarade kärlek”.
– En oerhört innehållsrik bok. Inte bara en biografi utan en bok om judisk historia under svenskt 1900-tal, en bok om antisemitismens historia i Sverige och sionismens utveckling, inledde Jakob Carlander innan Göran Rosenberg tog över:

– Den har allt det där som du säger, men det är en berättelse med en början och ett slut, där Marcus Ehrenpreis är centralfiguren och där jag genom honom vandrar genom de där olika landskapen. Det kan jag göra på grund av att Marcus Ehrenpreis är Marcus Ehrenpreis och i den meningen den perfekta gestalten att göra det med, något jag inte visste när jag började skriva den här boken.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Share