Det har på senare tid begåtts en grad grova våldsbrott på olika håll i landet. För oss östgötar är knivmordet på en 18-åring i Motala det som kommer närmast. Det känns också extra otäckt, eftersom det begicks dagtid, mitt i centrala Motala. Polisen har på ett föredömligt sätt satt in stora resurser för att klara upp mordet, men generellt sett har förtroendet för polisen fallit kraftigt det senaste året. Det är tydligt att det krävs krafttag för att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten.

Samhällsutvecklingen och befolkningsutvecklingen gör att det behövs fler poliser för att utreda och bekämpa brott. Stölder, våldsb∫rott, bedrägerier, det ökade terrorhotet, flyktingströmmarna och framväxten av parallella samhällen i några av våra mest brottsutsatta förorter är exempel på de utmaningar svensk polis står inför.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning i papperstidningen 161216

Jag skrev förra veckan om att svenska elevers kunskapsresultat förbättrats enligt den internationella Timss-mätningen. I tisdags kom beskedet att den ännu mer kända Pisamätningen bekräftar bilden. Svenska elevers kunskapsresultat har förbättrats. Även Pisamätningen gjordes våren 2015, bara några månader efter regeringsskiftet 2014, vilket innebär att Pisaresultaten är ytterligare en revansch för alliansregeringens skolpolitik.

Den årskull som gjorde Pisatesterna är den första årskull som upplevt väsentliga delar av Alliansens skolpolitik, till exempel nationella prov i årskurs tre – prov som påtagligt bidragit till att elevernas kunskapsnivå stäms av tidigt och som därmed gör det möjligt att sätta in rätt stödåtgärder tidigt. En central del av Alliansens skolreformer var just att sätta fokus på kunskap och lärande och uppenbarligen har denna kunskapsinriktning haft effekt. Satsningen på fortbildning för lärare, till exempel det så kallade Matematiklyftet, är en bland många åtgärder som de flesta bedömare anser har haft stor betydelse.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning i papperstidningen 161209

Landsbygden har inte samma problem som storstadsområdena, men är en avgörande resurs som löser storstadens problem på många områden.

Det investeras och byggs i storstadsområdena i en rasande fart medan resten av landet inte har samma expansiva utveckling. Ett allt mer påtagligt hinder för landsbygden är att det är svårt för banker att bevilja lån i områden med lägre värdetillväxt på grund av risk och krav på kapitaltäckning.

Byggföretag försvagas också ekonomiskt när de bygger på landsbygden på grund av tuffa nedskrivningar av värden i områden där marknadspriset understiger produktion-skostnaden. Vi har från tid till tid haft en politik som dels avreglerat finans och kredit-marknader i syfte att gynna tillväxt och utveckling. Dels genomfört ökade regleringar för att stävja risken för finansbubblor.

Dag Rogne (C)
Kommunstyrelsens ordförande Säffle Kommun

Fortsättning i papperstidningen 161209

Häromdagen skrev Anna Kinberg Batra en mycket tänkvärd debattartikel i Aftonbladet om Moderaternas nya politik när det gäller migration och integration. Den är tänkvärd särskilt eftersom hon på ett personligt plan beskriver den resa hon själv har gjort i frågorna under de senaste 15 åren. Hennes artikel är en tydlig illustration av att Moderaternas förändring är bestående och baserad på en analys av verkligheten och tidigare politik – den är inte tillfällig och den är inte taktisk.

Jag återger här några viktiga citat ur hennes artikel. ”För femton år sedan skrev jag under en riksdagsmotion med rubriken Fri invandring. Mitt motiv var ideologiskt. ’Om vi menar allvar med talet om människans rätt till frihet måste detta innebära fri rörlighet även för människor.”

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning i papperstidningen 161125

I onsdags deltog jag i en riksdagsdebatt om en av Sveriges viktigaste myndigheter, Riksrevisionen – en myndighet som har en turbulent tid bakom sig. Konstitutionsutskottet arbetar nu med rekrytering av tre nya riksrevisorer och riksdagen beslutade i onsdags, på förslag av KU, att det ska tillsättas en brett upplagd översyn för att utreda ett antal frågor om Riksrevisionens organisation, ledning, uppdrag och verksamhet.

Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt. Den regleras i regeringsformen, en av våra grundlagar, och är ett verktyg för att riksdagen ska kunna kontrollera att den statliga verksamheten sköts korrekt och effektivt. Riksrevisionens tillkomst 2003 har inneburit att riksdagens kontrollmakt på det ekonomiska området stärkts. Den oberoende revisionen ökar insynen i statliga myndigheter och verksamheter, säkerställer att offentliga medel används på ett effektivt och önskvärt sätt samt bidrar till ett högt förtroende för den offentliga verksamheten.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning i papperstidningen 161118

Veckans största politiska händelse är förstås Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet, men på grund av pressläggningstidpunkt – och att jag behöver smälta intrycken från en omtumlande valnatt – får jag återkomma till den frågan i nästa vecka. Idag tänkte jag i stället kommentera regeringens så kallade välfärdsutredning, som presenterade sitt betänkande i tisdags.

Den är värre än befarat – hela betänkandet genomsyras av en motvilja mot privata alternativ inom skolan, vården och omsorgen. Nu återstår att se om regeringen vill diskutera dessa frågor med Alliansen och söka en bred uppgörelse eller om regeringen tänker vända sig mot Vänsterpartiet och därmed söka strid med Alliansens partier – och med alla elever i friskolor, alla patienter på fristående vårdcentraler och alla som bor på privata äldreboenden.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 161111

Att öka polisens resurser kraftigt är helt nödvändigt för att tryggheten ska kunna återupprättas i hela landet och för att polisen ska få rätt förutsättningar för att göra sitt jobb, menar Centerpartiet. Bild: POLISEN

Allt för många människor i Sverige upplever en ökad känsla av otrygghet. En minskad tillit till polisens möjlighet att finnas till hands när någonting händer. Osäkerhet inför samhällets förmåga att ställa brottslingar inför rätta. Det är en allvarlig utveckling. Tryggheten är viktig och rättssamhället måste fungera.

En av de stora utmaningarna för att öka tryggheten i samhället handlar om att återupprätta lag och ordning i de områden där samhället till viss del kapitulerat. Exempel på sådana områden finns i våra större städer, men det är lika tydligt på landsbygden. Företagare som möter stöldligor som härjar, människor som är oroliga för att polisen inte ska hinna fram i tid när ett brott begåtts. Om de alls har resurser nog att komma.

Annie Lööf (C) partiledare för Centerpartiet
Johan Hedin (C) rättspolitisk talesperson för Centerpartiet
Staffan Danielsson (C) riksdagsledamot Centerpartiet Östergötland

Fortsättning publicerad i papperstidningen 161104

Debatten om framtidens migrationspolitik pågår. Vissa argumenterar för en återgång till de mycket generösa regler som Sverige hade fram till hösten 2015, medan vi moderater menar att det är orealistiskt. Sverige bör inte ha mer generösa regler än flertalet europeiska länder har.

Detta är dock en diskussion som rör politiken om några år. Det finns mycket som behöver göras även här och nu, inte minst se över kostnaderna för flyktingmottagandet. Det är viktigt att mottagandet är humant och rättssäkert, men precis som på alla andra politikområden där man hanterar skattebetalarnas pengar är det också angeläget att se över om det finns effektiviseringar och besparingar som kan göras.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 161104

Skolan är en mycket viktig framtidsfråga för Sverige. Moderaterna har därför lagt fram en rad förslag för att göra skolan bättre. Mer undervisningstid och nolltolerans mot dåliga skolor är några exempel.

Jämfört med andra länder missar en svensk elev nästan ett helt år i undervisningstid under grundskoleåren. Snittet vad gäller i OECD för den obligatoriska delen av skolan är 7 570 timmar medan svenska elever bara får 6 785 timmar.

Målsättningen bör vara att alla elever i svensk skola på sikt bör utöka sin skoldag med ytterligare undervisningstid. Internationella studier ger stöd för sambandet mellan utökad undervisningstid och kunskapsresultat. Utökad undervisningstid har haft tydliga positiva effekter för elevernas resultat i matematik såväl i lägre som högre årskurser. Studier som skattat effekterna av utökad undervisningstid på elevernas prestation i PISA visar på en positiv effekt för exempelvis flickor, utrikes födda och elever med svagare socioekonomisk bakgrund.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 161028

Bostadsbristen är en av Sveriges stora samhällsutmaningar. En långvarig bostadsbrist har utvecklats till en akut bostadskris. Den uppskattade befolkningstillväxten medför att det behöver byggas drygt 710 000 bostäder fram till 2025.

För att nå detta mål krävs ett kraftigt ökat byggande. Tyvärr har regeringen börjat avveckla den moderna bostadspolitik som lett till att regelbördan minskat och att vi nu bygger mer än vi gjort under de senaste 20 åren. Det stora behovet av fortsatta reformer har fått stå tillbaka till förmån för en återgång till ineffektiv subventionspolitik.

Rörligheten på bostadsmarknaden måste öka. Det nuvarande fastighetsbeståndet nyttjas inte effektivt och flyttkedjorna är tröga på grund av inlåsningseffekter. Reavinstbeskattningen utgör idag en tröskel för människor att flytta från sin bostad.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 161021