Demokrati, måleri och foto

Flera utställningar visas i Åtvidaberg

I år fyller den svenska demokratin 100 år. Det firas med en utställning på biblioteket.

ÅTVIDABERG (LT)

Under åren 2018–2022 uppmärksammar riksdagen demokratins genombrott i vårt land genom ett fyra år långt demokratijubileum. I Åtvidaberg har man visat en utställning på biblioteket… om den svenska demokratin. Och kulturintresserade Åtvidabergare har även kunnat ta del av två andra utställningar.

I slutet av november har det varit fullt upp för de Åtvidabergare som vill titta på utställningar. En av dem heter “Ja, må den leva!” och visas runt om i landet under 2021.

Utställningen berättar historien bakom beslutet om allmän och lika rösträtt och är en berättelse om folkrörelser och politiker som format vår demokrati. Den visas både på biblioteket och på 1357, och uppmärksammar det faktum att demokratin firar 100 år i år. Eller rättare sagt: frågan kring allmän och lika rösträtt var en process som pågick under fyra år, men ofta anges 1921 som märkesåret då det var då som det slutgiltigt beslutades om kvinnlig rösträtt.

På senhösten 1918 kallade regeringen in en extra riksdag. Första världskriget var nyligen avslutat men på flera håll i Europa hade revolutioner brutit ut. Oron för att något liknande skulle hända i Sverige ökade och trycket på att införa allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män var högt.

Eftersom riksdagen var extrainkallad kunde man inte fatta beslut om kvinnors rösträtt vid sittande möte men till slut nådde man en överenskommelse om att beslut skulle fattas vid den kommande ordinarie riksdagen nästa år, vilket man också gjorde den 24 maj 1919. I september

1920 hölls det sista riksdagsvalet med enbart manlig rösträtt i Sverige. För en grundlagsändring krävdes nu som då att två riksdagar med mellanliggande val fattar identiska beslut.

Den 26 januari 1921 fattade riksdagen det andra beslutet om kvinnlig rösträtt. Gifta kvinnor, som tidigare hade stått under makens förmyndarskap, blev nu myndiga vid 21 år. De första demokratiska riksdagsvalen ägde rum 1921 och de första kvinnorna tog plats i riksdagen 1922.

Den svenska demokratin har varit en lång process och handlar om en mängd frågor, inte bara om allmän rösträtt. Även om Sverige och andra västerländska länder under lång tid varit att betrakta som demokratier så är det något man inte kan ta för givet eller se sig som färdig med. Demokratin måste hela tiden försvaras och utvecklas, och det finns hela tiden saker att förfina och förbättra. Här är några viktiga årtal under den svenska demokratins framväxt:

På biblioteket visar även Åtvidabergs fotoklubb sina bilder och november månads tema var “Gatufoto”. Vinnare i både färg och svartvit blev Kjell Samuelsson. I december är det tema Kollektion med tre bilder, och fotointresserade Åtvidabergare bör heller inte missa att införskaffa klubbens populära almanacka för 2022 som nu ligger färdigtryckt och klar på Tryck & Media.

En tredje utställning under denna period är SöMos konstutställning inne i Getinggallerian. Bakom signaturen står Sören Mojlanen som målar i akryl och akvarell. Han har en egen ateljé i Åtvidaberg och är självlärd, och vill ha det så för att behålla sin egen stil.

Han förklarar sitt målande såhär:
– Jag känner att det är bra för mej. Nästan som ett slags meditation när man står där framför duken och försöker att förverkliga en idé man fått. En sak som jag funnit är att ta väl vara på ljuset, det vill säga det ljus som får verket att leva.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Share