Äppelhistoria, östgötaäpplen och himmelska smaker på Kuben
Några lokala östgötska äppelsorter. Åhörarna under äppelkvällen fick även möjlighet att titta närmare och lukta på olika äpplesorter från genbanken i Alnarp.
KISA (LT)
Smaker, dofter, himmelska kombinationer och ett kulturarv värt att bevara. Om detta handlade KindaMats kväll på temat äpplen. Äpplet – en älskad frukt som finns i oräkneliga variationer och som kom till Sverige för cirka 10 000 år sedan.
Frostskador i april har inneburit att 2019 inte blev något bra äppelår. Det är ont om äpplen och kanske var det en anledning till att Kuben i Kisa var glest besatt denna kväll. Det trodde i alla fall KindaMats ordförande Barbro Bragée när hon hälsade välkommen. KindaMats temakvällar har tidigare brukat fylla Kuben.
De äppelintresserade som ändå dykt upp fick inledningsvis lyssna till lite äppelhistoria av Kerstin Naidu Sjöswärd som kunde berätta att man tror att det första äpplet kom till Sverige från Kaukasien för cirka 10 000 år sedan. Det var en vildapel, malus silvestris.
– Arkeologer har hittat äpplerester som är 4 500 år gamla. Förmodligen torkades, delades och sparades äpplen till vintern. Man vet att det växte äpplen runt klostret i Vadstena på 1300-talet och när klostren stängdes på 1500-talet var det slott och herresäten som tog över äppelodlingarna.
Efter denna korta bakgrundshistoria berättade Per Djerfv Notklev, lärare på restaurangprogrammet på De- Geer-gymnaiset i Norrköping, om Sveriges Pomologiska Sällskap, en förening som vill värna om mångfalden av svenska bär och frukter och hjälpa till att utveckla odling och användning.
– Äpplen har varit mycket populära de senaste åren och nu ökar också intresset för päron och plommon, konstaterade han och övergick sedan till att berätta om äpplen, päron och deras smakkompisar.
– Doftsinne och doftminne är oerhört viktiga när vi äter. I äpplen och päron dominerar grundsmakerna sött, surt och beskt. Därför gäller det att hitta smakkombinationer som passar ihop med dessa. Kanel, vanilj och kardemumma hjälper äppelsmaken, det vet alla som ätit äppelpaj. Björnbär och blåbär funkar också bra liksom apelsin och kola, berättade Per Djerfv Notklev och fortsatte:
– Inälvsmat, som är fet, och äpple är en bra kombination. Äpple till blodpudding, leverstuvning, fläsk och kål är till exempel jättegott.
– Syrliga äpplen till feta ostar och kryddiga äpplen till mildare och krämiga ostar är bra kombinationer. Till blåmögelost passar päron.
Päron finns i två olika typer – dessert- eller ätpäron och kokpäron. Hos päron dominerar sötman. Beska sitter i skalet och päron är mindre syrliga än äpplen.
– Ett misstag man ofta gör är att plocka päronen för sent. Ska man koka in päron är det bäst innan de är riktigt mogna, annars går de sönder.
Bra smakkombinationer med päron är kanel, kardemumma, ingefära, ädelost, lufttorkad skinka, bacon och fläsk, sa Per Djerfv Notklev och rekommenderade favoriterna äpplen i kolasås och inkokta päron med brynt smör.
I mingelpausen serverade KindaMat en smaktallrik med bland annat vildsvinsstek, picklade äpplen, äppleoch tomatmarmelad från Harg, nässelsallad, svartkål, äppelbröd med torkade äppelringar. Till detta serverades olika typer av äppelmust på Aroma, Gravensteiner och Ingrid Marie, årgång 2018, från Brunneby.
Efter pausen berättade genbankskurator Inger Hjalmarsson från Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp om arbetet med att bevara äldre äppelsorter. Inom ramen för Programmet för odlad mångfald har man sedan 2012 samlat in 250 gamla sorter att bevara för framtiden. Äpplena bevaras genom att man odlar dem, dels i Alnarp men också i lokala klonarkiv på andra platser i landet.
– Vi har två träd av varje sort i Alnarp och två i lokala klonarkiv. Det är dels utländska sorter med lång tradition i Sverige, dels svenska lokalsorter och även svenska växtförädlade sorter, berättade Inger Hjalmarsson som hade med mig sig en hel del olika sorters äpplen.
Hon gick igenom och berättade om många av äppelsorterna där några går tillbaka till 1600-talet och där moderträden ännu står kvar – till exempel det populära Åkerö från Sörmland som är den äldsta sort som odlas i hela landet.
Av de lokala äppelsorterna från Östergötland berättade hon om Himmelstalund, Backatorp, Skänninge stenbordsäpple och Gyllenkroks astrakan, Östergötlands landskapsäpple vars moderträd står kvar på Regnaholms gods. Josefiner, Norrviken, Ringstad, Sjögestads Pipping, Stenbock och Risäter var andra östgötska sorter som nämndes.
Som avslutning på kvällen berättade Jörgen Nord om äpplet Mårten, Sveriges senast dokumenterade äppelsort med ursprung i Kinda.
– Det har sitt ursprung i ett politiskt beslut, nämligen att bygga en idrottshall på Hackel i Rimforsa. Jag hade sett att det växte ett frösått äppelträd där som gav bra frukt vartannat år. En kväll plockade jag årsskott och tog med och ympade in i ett träd hemma i trädgården.
– Mårten har fått sitt namn efter en god vän som nyligen gick bort i cancer, sa Jörgen Nord och berättade sedan om arbetet med att dokumentera äpplet – titta, lukta, smaka, mäta och skära itu.
– Alla som korsar fram eller hittar och dokumenterar nya äppelsorter har rätt att namnge och sprida sorten.
Text och bild: JAN HULTMAN
