Trots allt uppryms jag

Över mörkret, de yttre och inre krigen, väver vardagen ett glänsande tygstycke. Stundom flortunt, stundom så tjockt att det har autonom bärkraft. Jag stannar upp, just här, överrumplas.

Vill du läsa mer? Bli prenumerant.

Skapa konto
Logga in

Share