I partiledardebatten i SVT i söndags blev det tydligt att regeringen inte har någon politik för fler jobb, utan enbart litar till högkonjunkturen, samtidigt som regeringen också är helt ointresserad av att skapa starkare drivkrafter för människor att gå från bidrag till arbete.

En viktig grund för mitt politiska engagemang är att verka för att Sverige ska vara ett land för strävsamma, där människor har frihet att forma sina liv och där alla som har möjlighet samtidigt tar ansvar för sig själva och sina närmaste genom eget arbete, ett land där det går att skapa sig ett bättre liv genom egen ansträngning. I Moderaternas ekonomiska vårmotion finns ett antal förslag för att öka människors drivkrafter att försörja sig själva.

Sverige har, trots de skattereformer som Alliansen genomfört, fortfarande ett av västvärldens högsta skattetryck. Fortfarande upptäcker alltför många att det lönar sig alltför dåligt att arbeta. Det bidrar till att arbetskraftsdeltagandet blir lägre och arbetslösheten högre.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170519

Nu kommer en kritisk text. Som förtroendevald ska man normalt ha ett positivt anslag och berätta vad man själv vill göra, inte enbart kritisera politiska motståndare. Nu ska jag göra ett undantag från det och ägna den här texten enbart åt att förklara varför regeringens ekonomiska politik leder fel.

Texten utgår ifrån den alliansgemensamma analys av det ekonomiska läget som ingår som en inledande del i samtliga fyra allianspartiers respektive ekonomiska vårmotion. Allianspartierna har lite olika konkreta förslag, men är helt överens om analysen och politikens inriktning.

Strukturella problem på den svenska arbetsmarknaden gör att grupper som står långt från arbetsmarknaden, bland annat äldre, utrikes födda, personer utan gymnasieutbildning och personer med en funktionsnedsättning, fortsatt har stora svårigheter att få ett jobb. Gruppen utgör en växande andel av de arbetslösa och förväntas 2017 uppgå till mer än 70 procent av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170512

I onsdags presenterades Moderaternas ekonomiska vårmotion för 2017. Den innehåller fullt finansierade reformer för 37 miljarder kronor. Det är förslag som lägger grunden för att det ska vara möjligt att nå våra jobbmål: att halvera jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda och att 500 000 nya jobb ska kunna växa fram i Sverige. Det ska alltid löna sig att arbeta och Sverige ska ha en trygghet att lita på – i hela landet.

Efter åtta år där Alliansen gjort det mer lönsamt att arbeta och stärkt tillväxtförutsättningarna kan Sverige dra nytta av den återhämtning som nu övergått i högkonjunktur. Det går dock inte bra för alla. Allt större grupper ställs utanför välståndsökningen. I normala fall är en högkonjunktur ett tillfälle för de med små jobbchanser att ta det första steget in på arbetsmarknaden.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170505

Efter terrordåden i centrala Stockholm nyligen inleddes i måndags samtal mellan Alliansen och regeringen om vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för att förebygga och bekämpa terrorism. Mer behöver göras för att förhindra terrorister från att angripa Sverige igen. Moderaterna hade med sig flera nya förslag och samtalen tycks ha förts i en konstruktiv anda.

Vi måste vara beredda att göra vad som krävs för att försvara de värderingar vårt samhälle bygger på och för att öka säkerheten och tryggheten i hela landet. Sverige ska fortsatt vara ett öppet och fritt samhälle, där man kan leva sitt liv utan att vara bevakad av myndigheterna, men i vissa avseenden kan det vara motiverat att ge säkerhetsintresset större tyngd, även om det innebär ett visst mått av till exempel utökad övervakning.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170428

I tisdags presenterade finansministern regeringens ekonomiska vårproposition, som anger riktlinjer för den ekonomiska politiken och aviseringar av förslag som kan förväntas i höstens budgetproposition för 2018. Dessutom presenterades samtidigt vårändringsbudgeten som innehåller förslag på anslagsförändringar innevarande år, 2017.

Sammantaget visar de båda dokumenten att regeringen står handfallen inför de stora utmaningar som Sverige nu möter. Särskilt illavarslande är det att det inte finns ett enda förslag för att minska jobbklyftan mellan inrikes födda och utrikes födda.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170421

I lördags vajade flaggan på halv stång hemma hos min fru och mig i Norrköping för att hedra offren för terrorattacken i Stockholm och markera att Sverige står enat bakom friheten och demokratin mot våldet och terrorn. Samtidigt lät vi Henry, nio månader, gunga i flaggans skugga som en trotsig påminnelse om att livet och kärleken i längden alltid segrar över döden och hatet. En näraliggande tanke så här i påskens tid.

Det första larmet om att terrorn hade drabbat vår huvudstad kom klockan 14.53. Jag satt då på ett tåg på Stockholms central och rullade iväg en minut senare. Då anade jag inte att jag hade kommit med ett av fredagsdygnets sista tåg ut från Stockholm. Någon kvart tidigare hade jag gått några steg på Drottninggatan, innan jag vek ner mot Rosenbad för att gå mot Centralen. Ibland går jag i stället bort mot Åhléns innan jag tar vänster mot järnvägsstationen. Men inte i fredags.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170413

I förra veckan ägde en del märkliga turer rum i riksdagen, när det gäller frågan om att göra veterandagen den 29 maj till allmän flaggdag. En majoritet bestående av allianspartierna och SD ville bifalla en moderat motion i denna fråga, men helt oväntat begärde socialdemokraterna att frågan skulle återförvisas till konstitutionsutskottet till förnyad beredning. Uppenbarligen fick regeringspartierna kalla fötter och ville få en chans att ändra sig.

När konstitutionsutskottet beredde frågan stod Centerpartiet inte bakom motionen och den hade då inte majoritet i utskottet. Då sade socialdemokraterna inget om att de var beredda att stödja förslaget. Sedan ändrade sig Centern dagen före att frågan skulle bli föremål för debatt och beslut i riksdagen och då fanns plötsligt majoritet. Då började tydligen regeringspartierna tycka att det inte kändes bra att vara emot ett förslag som har mycket starkt stöd bland Sveriges veteraner och ville få möjlighet att tänka en gång till.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170407

Regeringen och Vänsterpartiet agerar som om arbete, företag och investeringar är statiska storheter som finns där i samma mängd oavsett om drivkrafterna är bra eller dåliga. Alliansen inser att den ekonomiska politikens viktigaste uppgift är att skapa drivkrafter så att människor använder sin förmåga till arbete, företagande och investeringar. Den konflikten var tydlig i valrörelsen 2014 och den är lika uppenbar våren 2017. Häromdagen fick Vänsterpartiet ”äran” att på Svenska Dagbladets debattsida presentera vänsterblockets senaste skattehöjning: Brytpunkten för statlig inkomstskatt ska räknas upp mindre än normalt, vilket innebär att tiotusentals ytterligare löntagare tvingas betala statlig skatt och hundratusentals löntagare får höjd skatt. Det är svårt att hitta skattehöjningar som är skadligare än höjd skatt på arbete, så det här är en av de absolut sämsta och skadligaste skattehöjningarna i den långa rad som regeringen och Vänsterpartiet har kokat ihop.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 2017-03-24

Häromveckan uppkom en intensiv debatt om den av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beställda förstudien Muslimska brödraskapet i Sverige, varvid förstudien bland annat kritiserades för att bygga på ”rasistiska konspirationsteorier”.

De viktigaste slutsatserna av debatten är, som jag ser det, att det behövs mer forskning om radikala, islamistiska grupperingar i Sverige – och att diskussioner och kunskapssökande inte får tystna för att någon utan grund kommer med anklagelser om rasism.

Kritiken mot förstudien har i huvudsak haft två inriktningar. Från akademiskt håll har invänts att rapporten har brister vad gäller bland annat referenshantering och källor samt att MSB:s uppdrag var utformat så att det på förhand förutsatte en del av det som skulle utredas. Det här är kritik som förtjänar att tas på allvar.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170317

Ett domstolsväsende som är självständigt från regering och parlament är en nödvändig del av varje demokratisk rättsstat. Domstolarna ska på egen hand tillämpa gällande rätt, utan att utsättas för påtryckningar eller ta instruktioner från politiska makthavare.

På senare tid har vi dock i flera demokratiska länder sett ledande politiker som ifrågasätter värdet av självständiga domstolar eller som agerar för att undergräva domstolarnas självständighet. Därför har debatten om hur vi kan värna domstolarnas oberoende blossat upp även i Sverige.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170310